HögskolaUmeå

Evidensbaserat folkhälsoarbete

Skola: Umeå universitet

Om utbildningen

“Evidens-basering” har blivit populärt både i forskning och beslutsfattande, och idén ses som en möjlighet att bygga broar mellan forskning och samhällsplanering i vid mening. Idén har sina rötter i och är mest utvecklad i medicinsk forskning och hälso- och sjukvård, men har också en uppenbar relevans för folkhälsoarbete och folkhälsopolitik. Dock finns tydliga skillnader mellan hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvård ges individuellt medan de flesta folkhälsoåtgärder har en mer kollektiv natur som att säkra tillgång till mat och vatten, erbjuda utbildning eller minimera risker i arbetet. Sådana kollektiva åtgärder måste i regel utvärderas med andra vetenskapliga metoder än de som används i medicinsk forskning. Kursen utforskar hur en interventions kontext påverkar vad som kan anses vara god evidens. Parallellt med föreläsningar och gruppövningar läser studenterna Daniel Kahnemans bok ”Thinking, Fast and Slow”, som utmanar våra föreställningar om rationalitet i individuellt och kollektivt beslutsfattande.

Behörighet

För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap, samt Engelska 6/nivå 2.

Liknande utbildningar

HögskolaGöteborgs

Hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet

Göteborgs universitet

Utbildningen riktar sig både till dig som redan är yrkesverksam och dig som önskar specialisering direkt efter avslutat socionomprogram. Utbildningen fokuserar på att länka yrkesutövningen till områdets vetenskapliga grund och vidareutveckl