Biomedicinska analytikerprogrammet

Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng (hp) och leder till biomedicinsk analytikerexamen och kandidatexamen med biomedicinsk laboratorievetenskap som huvudområde. I huvudområdet, som omfattar både teoretiska och praktiska tillämpningar, knyts kunskaper i naturvetenskap, medicin, teknik och statistik samman till en helhet. Exempel på olika undervisningsformer inom programmet är campusförlagda föreläsningar och inspelade föreläsningar med uppgifter som följs upp vid seminariediskussioner. Seminarier kan också bestå av diskussioner kring specifika problemställningar, tvärgruppsredovisningar, problembaserade uppgifter (fallstudier) och reflektioner. Utbildningen innehåller även många praktiska inslag såsom laborationer, övningar och tillämpningar. I början av utbildningen ligger fokus på olika typer av grundläggande metoder. Längre fram i utbildningen får studenten integrera sina färdigheter i mer avancerade analyser. På laborationerna läggs stor vikt på kvalitetssäkring och metodutveckling, vilket även kräver att studenten behärskar statistik. I början av utbildningen övas därför studenten både teoretiskt och praktiskt i statistiska metoder, vilka senare ingår i examinerande rapporter. Den vetenskapliga träningen består i huvudsak av lärarledda övningar genom att t.ex. söka relevant litteratur i vetenskapliga databaser, tolka och analysera texter vid artikelgranskning och att utvärdera statistiska analyser och bedömningar. En betydande andel uppgifter examineras via muntliga presentationer där studentopponering också kan förekomma. Det akademiska skrivandet examineras under utbildningen successivt på en allt högre nivå, i form av vetenskapliga uppgifter som tillsammans med seminarier och fallstudier övar studenten i att formulera problem, skilja mellan väsentligheter och detaljer, samt att göra kritiska granskningar och reflektioner. Målsättningen är att studenten, förutom att tillägna sig relevanta ämneskunskaper och färdigheter, också ska kunna värdera dessa utifrån den komplexa och ofta snabba utveckling som sker i samhället, inte minst gällande metodutvecklingen inom professionen. Studentens förmåga att utveckla och värdera kunskap har därmed hög prioritet och genomsyrar alla programmets kurser. I utbildningen ingår följande kurser: År 1 Laboratorievetenskap I 15 hp Proteinkemi och analysmetoder 12 hp E-hälsa 3 hp Laboratorievetenskap II 15 hp Cellbiologi 12 hp Programexamination I 3 hp År 2 Ledarskap 7,5 hp Laboratoriemedicin höst T3 eller T4 22,5 hp Laboratoriemedicin vår T3 eller T4 30 hp År 3 Programexamination II 1,5 hp VFU T5 13,5 hp Laboratorievetenskap III 15 hp VFU T6 15 hp Examensarbete 15 hp I kursplanerna anges de förkunskapskrav som krävs för respektive kurs. Ordningen mellan kurserna kan komma att ändras och vissa kursnamn kan komma att uppdateras.